
Jag föddes måndagen den 7 april 2003, som första valpen i en kull på tre. Mina två småsyskon var båda tikar, en röd som jag och en black & tan.
Min första matte sade att jag var den allra snällaste och gladaste av valparna. Det syns väl på bilden hur lugn och snäll jag ser ut, eller hur?
Här är jag och mina syskon. Det är jag som är längst upp till höger - och är vaken!
Lördagen den 10 maj var första gången jag träffade min nya familj. Ja, det visste jag förstås inte att det var då... Plötsligt kom matte in och väckte mig och bar ut mig i hallen. Där fick jag se fyra helt främmande människor! De verkade inte så farliga, för min mamma hälsade på dem och viftade på svansen. Ja, inte för att jag skulle varit rädd i alla fall, förstås... men ändå! Matte lämnade över mig till en av de främmande, och sedan skulle de hålla mig och klappa mig allihopa. Ifall du undrar, så är det jag på alla fyra bilderna. Det blev liksom flest bilder på mig...




De verkade tycka om mig, men jag tyckte nästan att det blev lite för mycket, så det var riktigt skönt när de satte ner mig igen, så jag kunde gå ut till mamma i köket.
Sedan blev jag trött och fick gå och lägga mig igen. Då passade matte på att bjuda de främmande på kaffe och smörgås.


När de fikat (och pratat) klart kom de in allihopa för att titta på mig och mina systrar igen.
Fast när de gick ifrån mig den här gången glömde de att stänga till grinden riktigt, så jag kunde ge mig ut på upptäcktsfärd! Min ena syster var borta, så hon hade nog vaknat före mig.


Jag hörde röster från köket, så jag gick dit. Mamma var där, så jag fick lite mat också. Man blir hungrig av att bli så beundrad!

När jag hade ätit var det lekdags.