
Så var det 2005.
Året när jag skall fylla två år.

Kanske borde jag bli lite mer allvarlig nu när jag snart är "vuxen" men det är ju så roligt att springa efter pinnar.
Jag ligger alldeles stilla och tittar på husse tills han säger att jag får springa efter pinnen. Sen går det undan kan jag lova!
Matte säger att jag skall få en liten hund-kompis. Det tycker jag skall bli jättekul!!! Det är bara ett problem... Hon tycker ju så mycket om mig, så hon vill att den nya hunden skall vara precis som jag! Och det är ju inte så lätt! Hon har redan suttit massor i telefon och ringt runt till uppfödare, men nu har hon bestämt sig för att chansa lite, har hon sagt. Vi skall ju åka runt och visa upp oss på utställningar i vår, jag och matte. Då skall hon se om det är någon liten tik som kanske blir intresserad av mig ;) Och att det kanske blir en liten mini-Simson som kommer hem till oss. Det hade ju inte varit dumt!
Innan hon bestämde sig helt, var vi tvungna att åka till veterinären och ögonlysa mig för att se så att jag inte hade fel på mina ögon. Det hade jag inte, sade veterinären - så nu är det bara att vänta...


Det är jättefin is på sjön nu, och vi har varit ute och åkt skridskor. Ja, jag har åkt lite jag med - i husses famn, men mest har jag sprungit omkring på isen.
Det var otroligt halt, och krävdes en viss teknik. I början halkade jag och slog nosen i isen, men sedan lärde jag mig. Inte ens när husse slängde iväg en levergodis på isen gjorde jag en sån där tjusig rivstart som jag brukar, utan lugnt och fint...

Nu börjar det bli vår, och vi åker ut till landet igen. Det är roligt att komma dit, för där finns mycket mer att leka med. Lövhögar till exempel.
Matte brukar säga att jag har precis samma färg som vissna löv (det låter inte så vackert, men hon menar inget illa!) - och det utnyttjar jag för att gömma mig i en lövhög som har legat kvar sedan i höstas. När husse kommer förbi hoppar jag upp och skäller - lilla lövmonstret anfaller !!!