
Den här bilden på Focus har matte på skrivbordet på datorn.
Då kan hon sitta och titta på Focus medan hon jobbar. Det är en jättefin bild tycker jag.

Husse, å andra sidan, har mig på sitt skrivbord!
Det är en bild från förra hösten, men den håller än!
Nu skall det väl egentligen vara vinter, men det har inte kommit någon snö än. Lite rimfrost i gräset, det är allt.
I helgen var vi ute på landet, och då passade husse och matte på att ta Focus 7-månaderskort. Sedan fortsatte husse att fotografera oss hela tiden. Jag är ju van vid det nu, men Focus tyckte det blev lite mycket...



När matte ropar gäller det att vara först - falukorven kanske inte räcker till oss båda!

Fast oftast håller vi ihop. Man måste ju kolla så att den andre inte hittar något kul utan att man får vara med.
Synd att vi inte kan vara här ute mer. Här slipper vi koppel och asfalt - och husse plockar fram min älskade Kong...
Fast lite kallt om tassarna är det, speciellt som jag skar mig i ena baktassen på krossat glas häromdagen. Inte kul. Blödde gjorde det, och när vi skulle gå ut fick jag hoppa på tre ben, så ont gjorde det. Men nu känns det nästan inte alls längre, som tur är.
Ibland när vi är ute och går hittar jag en fin pinne som jag vill ha. Gissa vem mer som vill ha den... Focus kommer helt fräckt och tar den och bara går. En liten dragkamp kan jag sätta emot, men inte så mycket mer...



Även om jag försöker att hålla emot så är det som förgjort. Han är det envisaste som finns, Focus!
Så om jag vill ha pinnen blir det till att hålla i ena änden, och följa med dit Focus går.


Äntligen kom snön!
Jag visste förstås vad det var, men Focus blev alldeles tokig. Han hade ju inte sett något sånt förr.
For runt som en tosing i trädgården. Jagade snöflingor och körde nosen helt ner i snön.

Och jagade stackars mig förstås.
Fast så värst stackare är jag inte. Det är kul att ha en hundkompis att leka med i snön...